Ångest
Ja, det är nog det som uppfyller mitt inre just nu.
Hur ska man veta vad som är rätt och inte?
Jag kan ju inte skylla på nån annan om jag väljer fel väg...
Var på mitt nya jobb och hämtade anställningspappret idag.
Fick med mig en hel mapp full med papper som ska läsas på innan tisdag oxå.
Då är det ju introduktionsdag för alla anställda.
De skulle visst bjuda på både frukost och lunch i samband med det.
Helt okej för mig ;-)
Jag fick inte riktigt den lön jag begärde,
men gott och väl 2500kr mer än jag har nu.
Och det är ju inte helt fel.
Men faaaaaan...jag vet ändå inte.
Varför var det tvunget att bli en massa tjafs på jobbet för?
Då hade jag inte behövt sitta här med alla frågor i skallen.
Jag måste väga alla för och nackdelar med allt.
Så långt är jag med.
Men hur ska jag kunna se något annat än fördelar med det nya jobbet?
Nackdelarna kommer ju inte att visa sig förrän jag börjat jobba där??
De verkar ju helt underbart förstående med allt.
Jag sa att jag inte kan börja förrän den 1/1-10,
eftersom jag inte vill säga upp min tjänst, utan bara tagit tjänstledigt.
"Inga problem!" blev svaret.
Jag sa att jag kanske inte kan stanna hela dagen på tisdag, eftersom jag jobbar kväll,
"Inga problem!" blev svaret även där...
Vi kommer att vara 5 personal på 17st... Ingen direkt nackdel det heller väl?
Jag kommer att bli psykotisk!
Mitt nuvarande jobb då...
Där ser jag inga nackdelar heller,
förutom orosmolnet som varit,
och att jag då har 2500kr mindre i lön.
Men i kommunen satsar de friskt på kompetensutveckling,
och där har jag ju kanske en chans att vidareutvecklas på ett annat sätt då?
Jag har S som stöttat mig på alla tänkbara sätt,
och som jag vet inte vill att jag försvinner.
Jag vet inte om jag vill försvinna heller...
Faaaaan vad jag måste tänka i helgen!
Men jag får börja med det imorrn,
för nu står älskling och trampar vid dörren.
Vi ska ju iväg och mysa på båten nu.
Ha det bäst allihop!
Det ska vi ha iaf!
Puss på er
Hur ska man veta vad som är rätt och inte?
Jag kan ju inte skylla på nån annan om jag väljer fel väg...
Var på mitt nya jobb och hämtade anställningspappret idag.
Fick med mig en hel mapp full med papper som ska läsas på innan tisdag oxå.
Då är det ju introduktionsdag för alla anställda.
De skulle visst bjuda på både frukost och lunch i samband med det.
Helt okej för mig ;-)
Jag fick inte riktigt den lön jag begärde,
men gott och väl 2500kr mer än jag har nu.
Och det är ju inte helt fel.
Men faaaaaan...jag vet ändå inte.
Varför var det tvunget att bli en massa tjafs på jobbet för?
Då hade jag inte behövt sitta här med alla frågor i skallen.
Jag måste väga alla för och nackdelar med allt.
Så långt är jag med.
Men hur ska jag kunna se något annat än fördelar med det nya jobbet?
Nackdelarna kommer ju inte att visa sig förrän jag börjat jobba där??
De verkar ju helt underbart förstående med allt.
Jag sa att jag inte kan börja förrän den 1/1-10,
eftersom jag inte vill säga upp min tjänst, utan bara tagit tjänstledigt.
"Inga problem!" blev svaret.
Jag sa att jag kanske inte kan stanna hela dagen på tisdag, eftersom jag jobbar kväll,
"Inga problem!" blev svaret även där...
Vi kommer att vara 5 personal på 17st... Ingen direkt nackdel det heller väl?
Jag kommer att bli psykotisk!
Mitt nuvarande jobb då...
Där ser jag inga nackdelar heller,
förutom orosmolnet som varit,
och att jag då har 2500kr mindre i lön.
Men i kommunen satsar de friskt på kompetensutveckling,
och där har jag ju kanske en chans att vidareutvecklas på ett annat sätt då?
Jag har S som stöttat mig på alla tänkbara sätt,
och som jag vet inte vill att jag försvinner.
Jag vet inte om jag vill försvinna heller...
Faaaaan vad jag måste tänka i helgen!
Men jag får börja med det imorrn,
för nu står älskling och trampar vid dörren.
Vi ska ju iväg och mysa på båten nu.
Ha det bäst allihop!
Det ska vi ha iaf!
Puss på er
Imorgon....
Japp, imorgon gäller det.
Då ska jag till "nya" jobbet och hämta mina anställningspapper.
Känns lite spännande.
Jag vet ju inte alls vad de kommer att säga,
eller hur de kommer att reagera när jag talar om för dem att
jag inte kommer att kunna börja där förrän den 1/1...
Har varit på KBT utbildningen idag oxå.
Känner mig jävligt splittrad i nuläget måste jag säga.
Det är så otroligt intressant!!
Ett nytt jobb, med sååå jävla schysst lön,
mitt gamla jobb, som jag trivs så bra med,
eller skolbänken??
Hur väljer man???
Känner att jag vill åstadkomma så mycket mer med mitt liv än jag hitills gjort.
Innan man blir pensionär och allt är försent...
Ett nytt jobb med jävligt bra lön, vem vill inte ha det??
Mitt gamla jobb, som jag stormtrivs med egentligen,
hur långt kan det ta mig?
Eller en bra utbildning,med många möjligheter,
är det nåt att satsa på?
Skulle jag fixa det??
Många tankar snurrar, som ni märker....
Men imorgon ska jag släppa allt.
Då åker jag och älsklingen på kryssning.
Vi ska njuta av varandra, god mat och bara glömma vardagen...
Längtar!
Då ska jag till "nya" jobbet och hämta mina anställningspapper.
Känns lite spännande.
Jag vet ju inte alls vad de kommer att säga,
eller hur de kommer att reagera när jag talar om för dem att
jag inte kommer att kunna börja där förrän den 1/1...
Har varit på KBT utbildningen idag oxå.
Känner mig jävligt splittrad i nuläget måste jag säga.
Det är så otroligt intressant!!
Ett nytt jobb, med sååå jävla schysst lön,
mitt gamla jobb, som jag trivs så bra med,
eller skolbänken??
Hur väljer man???
Känner att jag vill åstadkomma så mycket mer med mitt liv än jag hitills gjort.
Innan man blir pensionär och allt är försent...
Ett nytt jobb med jävligt bra lön, vem vill inte ha det??
Mitt gamla jobb, som jag stormtrivs med egentligen,
hur långt kan det ta mig?
Eller en bra utbildning,med många möjligheter,
är det nåt att satsa på?
Skulle jag fixa det??
Många tankar snurrar, som ni märker....
Men imorgon ska jag släppa allt.
Då åker jag och älsklingen på kryssning.
Vi ska njuta av varandra, god mat och bara glömma vardagen...
Längtar!
Nytt jobb??
Japp, i fredags blev det ju klart att jag får jobbet om jag vill ha det.
Har ju velat, eller gör faktiskt fortfarande, om hur jag ska göra.
I måndags hade jag iaf medarbetarsamtal.
Jag vet inte hur många minus i kanten jag har fått efter det,
men jag vågade mig till och med på att kritisera min egen chef, rakt i ögonen.
Lär väl ligga risigt till i löneförhöjningen nu, kan jag tänka.
Men jag anser att ärlighet varar längst,
och det finns väl ingen som vinner på att jag sväljer och håller käft??
Har iaf, som jag förstod det rätt, fått igenom min ansökan om tjänstledigt.
I 2 månader åtminstone.
Alltid en början, och en chans för det nya stället att komma i rätt bana.
Nu återstår bara en träff med nya stället på fredag,
där jag då blir tvungen att säga att jag inte kan börja förrän den 1/1-10.
Men som jag sa till mina chefer,
Kan de inte vänta på mig i 2 månader, så är det deras förlust, inte min.
Känns så jääääävla befriande att ha fått ett jobb som man faktiskt kan tacka nej till,
om det nu skulle behövas.
Det är ju ändå dom som ringt och frågat mig,
Jag är inte beroende av det.
Vääääldigt tillfredställande måste jag säga! =D
Annars är väl allt som vanligt.
Sover knappt och känner mig som ett vandrande lik.
Men nångång ska väl även det vända...
I helgen blir det mys med gubben.
Han har bokat kryssning.
Känns välbehövligt att få komma iväg och släppa vardagen, om så bara för en natt.
Har väl inte så mycket mer att förtälja,
så jag lägger väl av nu..
på återseende...
Har ju velat, eller gör faktiskt fortfarande, om hur jag ska göra.
I måndags hade jag iaf medarbetarsamtal.
Jag vet inte hur många minus i kanten jag har fått efter det,
men jag vågade mig till och med på att kritisera min egen chef, rakt i ögonen.
Lär väl ligga risigt till i löneförhöjningen nu, kan jag tänka.
Men jag anser att ärlighet varar längst,
och det finns väl ingen som vinner på att jag sväljer och håller käft??
Har iaf, som jag förstod det rätt, fått igenom min ansökan om tjänstledigt.
I 2 månader åtminstone.
Alltid en början, och en chans för det nya stället att komma i rätt bana.
Nu återstår bara en träff med nya stället på fredag,
där jag då blir tvungen att säga att jag inte kan börja förrän den 1/1-10.
Men som jag sa till mina chefer,
Kan de inte vänta på mig i 2 månader, så är det deras förlust, inte min.
Känns så jääääävla befriande att ha fått ett jobb som man faktiskt kan tacka nej till,
om det nu skulle behövas.
Det är ju ändå dom som ringt och frågat mig,
Jag är inte beroende av det.
Vääääldigt tillfredställande måste jag säga! =D
Annars är väl allt som vanligt.
Sover knappt och känner mig som ett vandrande lik.
Men nångång ska väl även det vända...
I helgen blir det mys med gubben.
Han har bokat kryssning.
Känns välbehövligt att få komma iväg och släppa vardagen, om så bara för en natt.
Har väl inte så mycket mer att förtälja,
så jag lägger väl av nu..
på återseende...
Många beslut att fatta....
I torsdags fick jag jobbet.
Hon ringde och sa att de gärna ville ha mig om jag är intresserad.
Jag borde vara världens lyckligaste,
och just då, i det ögonblicket när hon ringde, då var jag det.
Fatta vilken känsla, att först bli uppringd av nån som sett mitt CV, vilket inte är fullkomligt,
som är intresserad av MIG, och vill träffa mig för en anställningsintervju, som går galant,
och efter ett par referenser ringer och säger att de (tom) JÄTTEgärna vill att jag börjar hos dem!
Förstå vilken egotripp!
Jobbet i sig verkar bra, huset där det ligger är helt underbart, det ligger i skogen,...
Jag begärde en hög lön, som jag antar att jag fick igenom, jaa...helt perfekt på alla sätt.
Förutom det kanske viktigaste. Och det är det som gör att jag tvekar.
De börjar med att timanställa...
Det kommer att övergå i en fastanställning så fort det stabiliserats med "gäster",
men fram tills dess då? Tänk om man bara får en veckas jobb under en hel månad?
Vem kan leva med nåt sånt?
Ska ta reda på hur det är med stämpling och sånt. Jag har ju ändå pröjsat a-kassan i flera år,
men aldrig utnyttjat den. Kanske kan man stämpla upp till full tid?
Jag hade hoppats på att kanske kunna få tjästledigt från mitt jobb jag har.
Då har jag möjlighet att komma ifrån allt skit som varit där, men ändå ha det kvar,
och komma tillbaka med nya krafter. För jag älskar mitt jobb som jag har. Så är det ju.
Synd att bara en liten individ så fullständigt kan trasa sönder det...
Men jag får väl se hur det blir med det.
Sömnen dårå...
Har inte fungerat någe vidare, trots piller.
Fast inatt har jag sovit mer än under hela veckan. Först mellan 00-02.55 och sen mellan 04.30-7-30,
helt underbart! Länge sen en natt gick så fort ;-O
Huvudvärken håller dock sitt stadiga tag om min skalle...
Måste vara psykiskt slut efter att ha satt in alla bilder på FB...hehe..
Nähe....nu ka jag fortsätta med vad jag gjort hela veckan.....slappa....
Baj Baj
Hon ringde och sa att de gärna ville ha mig om jag är intresserad.
Jag borde vara världens lyckligaste,
och just då, i det ögonblicket när hon ringde, då var jag det.
Fatta vilken känsla, att först bli uppringd av nån som sett mitt CV, vilket inte är fullkomligt,
som är intresserad av MIG, och vill träffa mig för en anställningsintervju, som går galant,
och efter ett par referenser ringer och säger att de (tom) JÄTTEgärna vill att jag börjar hos dem!
Förstå vilken egotripp!
Jobbet i sig verkar bra, huset där det ligger är helt underbart, det ligger i skogen,...
Jag begärde en hög lön, som jag antar att jag fick igenom, jaa...helt perfekt på alla sätt.
Förutom det kanske viktigaste. Och det är det som gör att jag tvekar.
De börjar med att timanställa...
Det kommer att övergå i en fastanställning så fort det stabiliserats med "gäster",
men fram tills dess då? Tänk om man bara får en veckas jobb under en hel månad?
Vem kan leva med nåt sånt?
Ska ta reda på hur det är med stämpling och sånt. Jag har ju ändå pröjsat a-kassan i flera år,
men aldrig utnyttjat den. Kanske kan man stämpla upp till full tid?
Jag hade hoppats på att kanske kunna få tjästledigt från mitt jobb jag har.
Då har jag möjlighet att komma ifrån allt skit som varit där, men ändå ha det kvar,
och komma tillbaka med nya krafter. För jag älskar mitt jobb som jag har. Så är det ju.
Synd att bara en liten individ så fullständigt kan trasa sönder det...
Men jag får väl se hur det blir med det.
Sömnen dårå...
Har inte fungerat någe vidare, trots piller.
Fast inatt har jag sovit mer än under hela veckan. Först mellan 00-02.55 och sen mellan 04.30-7-30,
helt underbart! Länge sen en natt gick så fort ;-O
Huvudvärken håller dock sitt stadiga tag om min skalle...
Måste vara psykiskt slut efter att ha satt in alla bilder på FB...hehe..
Nähe....nu ka jag fortsätta med vad jag gjort hela veckan.....slappa....
Baj Baj
Ett skämt!
Ja, det är så mitt läkarbesök känns som.
Hon lyssnade inte för 5 öre och var enbart intresserad av att höra om jag hade några personliga, privata problem hemma som kunde förstöra nattsömnen för mig...
Det skulle vara Stefans snarkningar isåfall....suck...puckoläkare.
Hon hörde inte ett ord jag sa.
Hon till och med tittade i fass om mina vitaminer (järn,kalcium,multivitamin och b-vitamin) kunde orsaka sömnsvårigheter???
Jag menar, vad fan, skärp dig???
Fast hon hittade inget som tydde på det...konstigt.......
Man får liksom tjata till sig tabletter och det är inte nåt som känns bra.
Det sa jag till henne oxå.
Hon kan ju för fan se i min journal om jag springer där en gång i veckan och vill ha en massa olika piller??
Vilket hon ju läste sig till då, att jag ju inte gör.
Hon skrev då motvilligt ut lite sömnpiller och några värktabletter.
Och sa att jag endast skulle ta dem vid behov??
Va? Näe? Jag som trodde jag skulle knapra i förebyggande syfte??
Fast jag tror att jag ska gå och köra upp dem därbak på henne...
De hjälper ju ändå inte.
Jag tog en igår kväll och la mig strax därefter.
Jag missade lyckligtvis nästan hela andra halvlek av fotbollen och vaknade inte förrän Stefan låg och läste...
typ 1 timme senare?
Blev nästan gråtfärdig av besvikelse, sen blev jag irriterad,
Gick ner och tog ett jävla piller till, somnade gott, och vaknade inte förrän efter 2 timmar...
Skitbra piller, verkligen! Det måste ju vara nån som skämtar med mig??
Om hon tror att jag kommer att missbruka Stilnoct ever in my life,
så tror hon grymt fel.
För jag antar att man borde få nån slags skön känning för att vilja knapra fler?
Att tvärslockna en timme är ju inte direkt min syn på en underbar rusning...faktiskt.
Put me to sleep
Hon lyssnade inte för 5 öre och var enbart intresserad av att höra om jag hade några personliga, privata problem hemma som kunde förstöra nattsömnen för mig...
Det skulle vara Stefans snarkningar isåfall....suck...puckoläkare.
Hon hörde inte ett ord jag sa.
Hon till och med tittade i fass om mina vitaminer (järn,kalcium,multivitamin och b-vitamin) kunde orsaka sömnsvårigheter???
Jag menar, vad fan, skärp dig???
Fast hon hittade inget som tydde på det...konstigt.......
Man får liksom tjata till sig tabletter och det är inte nåt som känns bra.
Det sa jag till henne oxå.
Hon kan ju för fan se i min journal om jag springer där en gång i veckan och vill ha en massa olika piller??
Vilket hon ju läste sig till då, att jag ju inte gör.
Hon skrev då motvilligt ut lite sömnpiller och några värktabletter.
Och sa att jag endast skulle ta dem vid behov??
Va? Näe? Jag som trodde jag skulle knapra i förebyggande syfte??
Fast jag tror att jag ska gå och köra upp dem därbak på henne...
De hjälper ju ändå inte.
Jag tog en igår kväll och la mig strax därefter.
Jag missade lyckligtvis nästan hela andra halvlek av fotbollen och vaknade inte förrän Stefan låg och läste...
typ 1 timme senare?
Blev nästan gråtfärdig av besvikelse, sen blev jag irriterad,
Gick ner och tog ett jävla piller till, somnade gott, och vaknade inte förrän efter 2 timmar...
Skitbra piller, verkligen! Det måste ju vara nån som skämtar med mig??
Om hon tror att jag kommer att missbruka Stilnoct ever in my life,
så tror hon grymt fel.
För jag antar att man borde få nån slags skön känning för att vilja knapra fler?
Att tvärslockna en timme är ju inte direkt min syn på en underbar rusning...faktiskt.
Put me to sleep
Sjuk =(
Sitter och väntar på att doktorn ska ringa upp mig.
Det här går inte längre.
Kroppen känns som om den manglats under skördetröskan,
huvudet som det håller på att fyllas med luft tills det sprängs,
och påsar stora som efter en ordentlig storhandling under ögonen.
Nu ringer visst doktorn...vänta lite....typ....
Jaja....jag är inte rasist,
men vad faaan....lite krav på svenska språket kan man väl ändå ha??
Jag hörde inte vad hon hette och frågade "va" eller "ursäkta" säkert 8 ggr
utan att förstå vad hon menade...??
Jag tror iaf att jag har en tid 14.00 idag...
Och jag slipper ju den mörka fan som vill att man tar av sig bhn för att lyssna på hjärtat...
Får väl se vart det leder nånstans.
Bilen är inne på service och ska hämtas idag oxå.
Hoppas att de inte ringer förrän Stefan har kommit hem.
Fixar inte att springa runt hela jävla Tumba.
Roliga pengar är det också....fy faan...
Känner mig som den mest positiva människan på hela denna jord, ljuvligt!
De har förresten ringt efter referenser nu.....snart borde de höra av sig,
kanske nåt att se framemot mitt i allt det mörka....
Kanske uppdaterar senare igen,
beroende på hur irriterad och uppskruvad jag är efter läkarbesöket....
Bye for now
Det här går inte längre.
Kroppen känns som om den manglats under skördetröskan,
huvudet som det håller på att fyllas med luft tills det sprängs,
och påsar stora som efter en ordentlig storhandling under ögonen.
Nu ringer visst doktorn...vänta lite....typ....
Jaja....jag är inte rasist,
men vad faaan....lite krav på svenska språket kan man väl ändå ha??
Jag hörde inte vad hon hette och frågade "va" eller "ursäkta" säkert 8 ggr
utan att förstå vad hon menade...??
Jag tror iaf att jag har en tid 14.00 idag...
Och jag slipper ju den mörka fan som vill att man tar av sig bhn för att lyssna på hjärtat...
Får väl se vart det leder nånstans.
Bilen är inne på service och ska hämtas idag oxå.
Hoppas att de inte ringer förrän Stefan har kommit hem.
Fixar inte att springa runt hela jävla Tumba.
Roliga pengar är det också....fy faan...
Känner mig som den mest positiva människan på hela denna jord, ljuvligt!
De har förresten ringt efter referenser nu.....snart borde de höra av sig,
kanske nåt att se framemot mitt i allt det mörka....
Kanske uppdaterar senare igen,
beroende på hur irriterad och uppskruvad jag är efter läkarbesöket....
Bye for now
Urusel på att blogga....
Jag får skylla på att allt har varit så upp och ner och skitvärdelöst....
Orken har inte funnits.
Sover typ aldrig längre, och det tar ju en del på krafterna.
Borde väl göra nåt åt det, men den orken finns inte riktigt heller...
Det längsta jag sovit i sträck de senaste 2 veckorna är nästan 2 timmar...
Börjar känna mig mer och mer som en zombie...
På jobbet står det mesta still.
Jag har tom fått facket inkopplat nu,
men hon tänkte nog mer på sin kommande resa till Madeira på kvällen,
än vårt möte...
Fuck kommunal!
Jag ska byta så fort jag orkar!
I tisdags fick jag däremot ett samtal av en tjej.
Hon hade läst mitt CV och ville jättegärna träffa mig för en intervju
om jag var intresserad....
Om jag är??
Trevligt att inte ens behöva söka jobb själv,
att de bara ringer upp en sådär!
Kan informera er om att mitt cv inte ens är färdigifyllt...haha
Min presentation består av typ 5 korta rader....
Men i alla fulla fall,
Jag åkte dit och träffade dem idag.
Ett skitmysigt ställe är det.
Det kändes som intervjun gick bra och att de fortfarande var
intresserade efter vårt möte, vilket ju alltid är ett plus ;-)
De ska ringa på ett par referenser, sen skulle de höra av sig nångång nästa vecka.
Får väl se vad de säger då...
Inget kan ju bli sämre än den situation jag befinner mig i idag iallafall,
så mycket är säkert!
Jaja,
orkar inte skriva mer nu,
men nu har ni fått en liten inblick i mitt så fantastiska liv
Puss på er
Orken har inte funnits.
Sover typ aldrig längre, och det tar ju en del på krafterna.
Borde väl göra nåt åt det, men den orken finns inte riktigt heller...
Det längsta jag sovit i sträck de senaste 2 veckorna är nästan 2 timmar...
Börjar känna mig mer och mer som en zombie...
På jobbet står det mesta still.
Jag har tom fått facket inkopplat nu,
men hon tänkte nog mer på sin kommande resa till Madeira på kvällen,
än vårt möte...
Fuck kommunal!
Jag ska byta så fort jag orkar!
I tisdags fick jag däremot ett samtal av en tjej.
Hon hade läst mitt CV och ville jättegärna träffa mig för en intervju
om jag var intresserad....
Om jag är??
Trevligt att inte ens behöva söka jobb själv,
att de bara ringer upp en sådär!
Kan informera er om att mitt cv inte ens är färdigifyllt...haha
Min presentation består av typ 5 korta rader....
Men i alla fulla fall,
Jag åkte dit och träffade dem idag.
Ett skitmysigt ställe är det.
Det kändes som intervjun gick bra och att de fortfarande var
intresserade efter vårt möte, vilket ju alltid är ett plus ;-)
De ska ringa på ett par referenser, sen skulle de höra av sig nångång nästa vecka.
Får väl se vad de säger då...
Inget kan ju bli sämre än den situation jag befinner mig i idag iallafall,
så mycket är säkert!
Jaja,
orkar inte skriva mer nu,
men nu har ni fått en liten inblick i mitt så fantastiska liv
Puss på er
