caes

Det har redan gått 5 veckor & 2 dagar sedan bröllopet gick av stapeln!
Utan att tveka, En av de vackraste och lyckligaste dagarna i mitt liv.

Det är med ord svårt att förklara alla olika känslor som for omkring den dagen.
Bara nervositeten på morgonen hade kunnat spränga ett kvarter med sin laddning! 

Det var bara jag & bästaste tärnan Jenny som var hemma, alla andra sov över på Slandö.
Vi började morgonen tidigt, med vad som skulle vara en brakfrukost...
och som blev ett par muggar kaffe & nån macka. Det var ju redan fullt av fjärilar i magen...
Känslorna svallade över mer än en gång kan jag väl påstå.
I synnerhet när Jenny gick iväg till frisören ooch lämnade mig alldeles ensam.
Satt och grät på balkongen, på övervåningen när jag tittadepå klänningen, när jag satt i köket,
och när jag stod och skulle sminka mig. Tur att man har bra smink ;-)




Tog mig samman en aning när jag skulle ner och hämta blommorna,
men även då svämmade ögonen över. Blommorna var ju så otroligt fina, min bukett var ju alldeles
underbar liksom, och då får man grina!
När Jenny kom tillbaka och var det förbjudna, nämligen vackrare än bruden, så blev det nog oxå en skvätt.
Vi öppnade nåt gott att dricka och försökte slappna av lite.
Men tiden gick väldigt fort och vips så stod jag där fullt påklädd och var på väg in i bilen.
Fick blinka i 180 ett flertal gånger, trots att det kändes som själva resan bara tog 5 minuter...

Väl på båten och på väg till ceremonin ringde dock telefonen till en av personalen.
Vi var för tidiga och fick inte komma in. Haha, förstå hur hjärtat reagerade!
Hjärtklappnig och fyllda tårkanaler....ville ju bara få allt överstökat
Men till slut så ringde de iaf och sa att det var dags...

Känslan att kliva av båten och känna hur 70 personers ögon är fästade på sig...den är obeskrivbar.
Trodde helt säkert att jag skulle svimma på vägen fram och vågade knappt titta upp på nån.
Mer än Stefan när jag kom fram. Och då släppte spänningen.
Att titta in i hans fina ögon, att se all den kärleken,och allt det lugna & trygga, det var magiskt!
Då insåg  jag att det här var en underbar dag, med underbara människor omkring oss, och att solen sken.
Prästens prat, barnens vers, Tarzans musik & sång, ringväxlingen, kyssen....allt var så otroligt perfekt!
Och pappa var där! Han fick en kram redan innan utgångsmarschen...



Efter ceremonin blev det en massa kramar, lyckönskningar och fotografering. Men där är jag lite ledsen.
Fotograferingen gick inte alls riktigt så som jag tänkt mig. Ett flertal kort "fattas"...men det kan man ju inte göra så mycket åt nu... Det mesta finns ju på bild ändå =)



Uppe vid logen blev det champagne, jordgubbar, ännu mer kramkalas & lyckönskningar & lite mingel.
Sedan var det dax för middagen och allt som hör till, tal som fick mig att bryta ihop och grina igen bl.a...
En del roliga lekar ingick också, även om vi tydligen inte hann med allt. En stor del berodde nog på mig,
som inte höll mig inomhus hela tiden.... ;-)
Det blev även vals, som vi faktiskt klarade med bravur, om jag får säga det själv :-D



Festen blev lika lyckad som hela dagen hade varit. Det kändes verkligen som att alla trivdes och hade det bra.
Synd bara att inte alla kunde stanna kvar, utan lämnade oss lite tidigare.
Själva satt vi och väntade nere vid bryggan strax efter 3 på natten, för att åka över med båten till
fastlandet och den väntande taxin som skulle ta oss till Arlanda. Då var det kallt och blåsigt och nervositeten
jag hade haft på dagen framstod som en droppe i havet i jämnförelse med den jag började bygga upp inför flygningen...usch och tvi... Men det berättar jag om en annan dag, för nu har väl den stackaren som kommit ända hit i läsningen tvärslocknat...



Ett sagolikt drömbröllop,
Det sammanfattar nog vår dag på bästa sätt!
Fast den hade inte blivit så underbar utan alla underbara gäster,
Tack för att ni gjorde vår dag till en av de bästa i vårt liv!

Ett extra stort tack till alla som hjälpte till att göra den möjlig,
BROR, JENNY, LENA, JESSICA, ÅSA

Ni är guld värda!!!





"Just idag är jag stark"