Jaha....

Det var väl inte så illa att komma tillbaka idag.
Alla var så gulliga och snälla!
Fast det känns i skallen nu.
Har svårt att komma till ro känns det som...
Hela kroppen går på högvarv.
Har tagit mina "pills" men känner det knappt.

Är väl trött som ett...ja, vad fan vet jag,
imorgon, men det får väl gå ändå.
Tankar och funderingar går på högvarv.

De hade bara röntgat pappa idag oxå.
Så nu blir stressmomentet nr 2, att hitta tid så
att vi alla kan hjälpas åt att följa med.
Men det ordnar sig nog...

Tokbotaren ringde sent i em oxå.
Det var tydligen felbokat.
De närmsta tiderna han hittade fanns visst i maj,
och då kändes det ju lite tröstlöst... =(

Han hittade en avbokning på onsdag ändå,
och då har han tid för lilla mig.
Vet inte hur det kommer att funka,
eftersom han verkar så fullbokad.
Ska jag gå en gång var 6e vecka,
så känns det lite som bortkastad tid...

Ska kolla igen med moster och den hon känner till privat.
Kanske kan det ge mer.¨
Har ju aldrig gjort nåt sånt här, så vi får väl se vad det kan ge...

Nu börjar iaf ögonlocken kännas tunga ,så jag ska väl leta reda på sängen.
Börjar tidigt imorrn,
och jag vill inte komma dit och se ut som ett spöke....

Vill bara göra ett tillägg....
Finns det ord som saknar bokstäver,eller ser felstavade ut ändå,
så är jag oskyldig.
Datorn orkar tydligen inte fylla i alla uppgifter jag lämnar...
 







Jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag glömt
är redan dömd





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0