Bränd!
På flera sätt. Men just nu är det väldigt påtagligt på kroppen. Skulle fan kunna steka ägg vartsomhelst.
Den andra brännan står nån annan för...
Kall dusch och vila står på tur. Imorgon bitti väntar utflykt till Freedom Beach
Peece 🙏
En hand mot min strupe och andas blir svårt
En hand runt min hals klämmer alltför hårt
Och benen dom bär inte längre min kropp, stå
En hand runt min hals klämmer alltför hårt
Och benen dom bär inte längre min kropp, stå
Karon Beach
Boendet blev ganska mycket tråkigare, men stranden! Stranden liksom 😍Där ska jag bo resten av mina dagar som är kvar! Helt underbar!
Måste åka in till Patong nån kväll. Åkte ju förbi en HardRock och ett glas är ett måste! Så är det ju bara liksom.
Hemma fortsätter anklagelserna kastas fram och tillbaka. Hur länge orkar man? Jag rymde för att få rensa hjärnan. Men den fylls på med ny näring och nya tankar varje dag. Och nätterna fylls med grubblerier...
Lite bränna har jag fått iaf 😊
Du är min hjälte för du vågar vara rak
Du är min hjälte för du är precis så svag som jag
Kom och hjälp mig, jag behöver dig igen, igen, igen
Du är min hjälte för du är precis så svag som jag
Kom och hjälp mig, jag behöver dig igen, igen, igen
Idag
Fyller min minsta 19 år. Tänk att tiden går så fort. Mina tjejer är det bästa i mitt liv ❤️
Thailand. Får fortfarande skit för att jag åkte. Men, jag får överleva det.
Man lever bara en gång.
Blev tipsad om ett annat ställe. Pratat med ving och ska byta hotell och stad idag. Nästa blir Karon. Mer livat säger de som kom därifrån. Inte för att det spelar mig nån roll egentligen. Men kanske aldrig mer kommer hit. Får passa på nu.
YOLO 🤟
Det spelar ingen roll
om Du håller mig hårt
Ingen kommer att
minnas om 100 år
Jag är rädd att man glömmer
glömmer allt
Som vi glömde att vi
älskade varandra
om Du håller mig hårt
Ingen kommer att
minnas om 100 år
Jag är rädd att man glömmer
glömmer allt
Som vi glömde att vi
älskade varandra
Jag vill smeka orden
Få dem levande. Men jag är död inombords.
Det känns som allt är borta. Hoppet har dött. Nu finns bara jag kvar.
Och finns bara jag kvar. Då får jag försöka överleva på bästa sätt. För mig. För Felicia och Tova. För flickorna.
På fredag ska jag nog göra nåt helt jävla Wild n crazy... men det återkommer jag till
YOLO 🤟🙏
Julafton 2018
Jag trodde aldrig att jag skulle spendera en hel julafton utan att få träffa tjejerna.
Nu har det hänt. Och ingen mår sämre över det än jag. Mitt redan trasiga hjärta har gått sönder i ännu mindre delar. Hur små kan de bli utan att livet ger upp?
Har pratat med honom ikväll oxå. Nu är det fan bara smågrus kvar. Allt har gått för långt. Det finns inget kvar mer än förakt i de ord som kommer ut mellan oss. Jag går sönder för varje meddelande. Jag tror att han gör det ibland oxå. Vet inte längre
vad jag ska göra, hur jag ska tänka, inte ens andas.
Har dragit ner på konversationerna. För bådas skull. Hans, för att slippa mitt skit, för mig för att jag blir förvirrad av all motsägelse i de olika meningarna som kommer. Jag vill bara få nån slags inre frid. Slippa ångesten.
Morgonen började ok...
Låg på stranden och tog det lugnt. Försökte finnas med döttrarna mentalt åtminstone. Sedan fick magen psykbryt. Kramper och hela em spenderades på toan 🙈
Den lugnade sig mot kvällen. Försökte få i mig lite mat. Dum idé. Blir nog inte mycket sömn
Nu återstår bara två riktigt jobbiga dagar kvar av det här året, även om de andra inte heller är kul. Det är den 28/12, första födelsedagen jag inte kommer att tillbringa med yngsta dottern på hennes födelsedag, och med en familj. Sen nyårsafton. Som
jag aldrig någonsin tillbringat ensam. Kul start på 2019.
Jag hoppas att det nya året innerhåller lugn & ro, inre frid och förändringar åt det bättre hållet.
Finns inte så mycket mer att göra denna afton än försöka sova. Imorgon är en annan dag...
"Så finns det någon mening att säga förlåt?
Finns det någon väg som leder oss hem?
Finns det ens ett hem där vägen tar slut?
Kan du förlåta, jag kan förlåta
Och jag har bara alla mina jävla ord
Alla de där stora, tomma orden
Finns det någon mening i att vänta på förlåtelsen, förlåtelsen?
Förlåtelsen, förlåtelsen"
Finns det någon väg som leder oss hem?
Finns det ens ett hem där vägen tar slut?
Kan du förlåta, jag kan förlåta
Och jag har bara alla mina jävla ord
Alla de där stora, tomma orden
Finns det någon mening i att vänta på förlåtelsen, förlåtelsen?
Förlåtelsen, förlåtelsen"
Här är det natt
Och alla sover utom jag.
Det är svårt att koppla av när man blir kallad för snyltare av den som stått en närmst och som man aldrig någonsin tidigare känt en sån kärlek till. Förutom mina barn då. Men det är ju på ett helt annat plan.
Jag är nollställd. Vet inte hur jag ska orka med nånting alls framöver. Mina närmsta har svikit mig, och behandlar mig som skit. Bara för att jag inte klarade av tanken på att sitta ensam hela jul & nyår.
Klart de inte bryr sig. De sitter inte isolerade ensamma i en skog dygnet runt. Kanske skulle de prova på det? Och sen öppna käften?
Jag har betalat mina skulder. De som jag snyltat på. Hoppas att mottagaren är nöjd. Får ju inga svar på nåt. Överhuvudtaget.
Men står säkert uppskriven som ett tänkbart gratisluder om det börjar trycka på.
Men orka?
Jag skiter i hela mitt liv nu. Jag är ändå inget värd
"And I lose it every day inside of my head
I don't know if I'll be alright
I wanna leave it all behind
I've got nothing to lose"
I don't know if I'll be alright
I wanna leave it all behind
I've got nothing to lose"
På riktigt
Du är en jävla fitta
"Come to me beautiful death
Kill me, set me free
Feel the pleasure of killing me
I rather dead forever
Then living without my needs"
Sweden Rock 2019
Hade velat gå med dig
Det finns vip-biljetter kvar.
Men du finns inte kvar...
💔💔💔
"Another night I'm barely holdin' on
One step away from being dead and gone
Am I alive to die another day?
Is this life that I've been livin' all that's meant for me?"
One step away from being dead and gone
Am I alive to die another day?
Is this life that I've been livin' all that's meant for me?"
And
Off I went
Skit
Allt är skit
Har nyss tagit det jobbigaste beslutet i hela mitt liv faktiskt. Sitter här och gråter ihjäl mig med åskan som precis kom.
Jag har blockat honom
Överallt
Det kommer att vara svårare för mig att överleva. Eftersom det är den enda jag pratar med irl.
Men jag orkar inte mer.
Jag går under
How can I reach you I'm not even close to you?
You don't see me
How can I touch you the way I'm supposed to do?
You don't see me
How can I tell you that I'm still in love with you?
You don't see me at all
You don't see me
You don't see me
How can I touch you the way I'm supposed to do?
You don't see me
How can I tell you that I'm still in love with you?
You don't see me at all
You don't see me
Thailand
Idag bär det av till Thailand. Ensam
Skräckblandad förtjusning med krossat hjärta.. Hade hellre spenderat jul & nyår med nära och kära. Men ibland vill inte livet samma sak som en själv. Jag hoppas att jag kan rensa själen på tunga tankar och komma tillbaka med ett lättare sinne... Som
jag hoppas!
Far annars runt här hemma som en yr höna. Flygnerverna är på topp. Inga flygpiller. Och en lång flygresa. 11 timmar! Har laddat med två paket Oliver Twist så jag hoppas att jag står ut med den ofrivilligt långa rökpausen. Kanske borde köpa några dosor
snus oxå?
Får fixa det sista och sen börja åka. Flyget går inte förrän kl.18.20, men kan väl lika gärna hänga på Arlanda som här hemma? Måste ju hitta till långtidsparkeringen och åka med nån buss iaf. Så får det bli!
Men innan det ska jag skicka iväg en jobbansökan. Kanske får man ett positivt meddelande medans man är iväg?
Det är tydligen dyrt att leka med mobilen i Thailand. Får se hur wi-fi uppkopplingen är. Om det blir fler inlägg eller inte. Om inte så kanske det kommer en rad eller två den 3/1 för då kommer jag hem igen..
I will run to you
When my journey’s over
Wait for me
Keep our love alive
I will dream of you
Till I reach the sun
Then I’ll turn around and run
To you
When my journey’s over
Wait for me
Keep our love alive
I will dream of you
Till I reach the sun
Then I’ll turn around and run
To you
Skräp
Har försökt prata med mina närmsta
Får inget svar
Jag är så jävla sämst
Gnatt
& Jag har inga vänner kvar
Visst är livet underbart
Visst är livet underbart
Äckelsnö
Blev tvungen att skotta idag. Jag vet att det förmodligen blir första och sista gången just 2018, men inte fan var det kul ändå.
Samtalskontakten och jag pratade idag. Hon är bra...typ... men idag var vi inte riktigt på samma våglängd. Jag är nog lite för mycket just nu. Flygnerver oxå. Och längtar ihjäl mig. Efter de bästa i mitt liv.
Jag vet inte hur jag ska överleva denna jul och nyår. Men det måste ju gå liksom. Jag fattar bara inte hur det ska gå till
Jag önskar att 2019 blir ett bättre år
"Som ett tårögt barn
har du gjort mig svag
Det enda som gjorde mig till jag…"
har du gjort mig svag
Det enda som gjorde mig till jag…"
With me
Black roses
Jag ser inte vad min övre sida säger
Den undre säger kämpa!
Och fan Jag älskar dig Patrik
Förlåt ❤️
Fitta
Jag vet inte längre nåt om nåt
Jag är så bitter och trött
Idag gjorde jag allt för att få min älskade att förstå
Det gick inte fram idag heller
Ihålig
Kag vet inte.
Har precis pratat med den största kärleken i livet. Kan fortfarande inte andas.
Kan inte andas.
Han anklagar mig för att ha en ny?
Snälla, jag sitter här ensam i min skog
Själv äter han hemma hos hon.
Lämnar bakmaskiner och käkar middagar. Ligger och tar sötbilder i soffan. "Bakar kakor med alla barnen "
Jag vet inte längre
Är det verkligen bara mig det är fel på ?
DädPå riktigt
Jag orkar inte mer
Jag vill skita i allt.
Inte ens resa bort.
Fast. Då kanske jag aldrig mer behöver komma tillbaka?
Pojkarna
Idag trodde jag att jag skulle få träffa pojkarna
Det blev inte så.
Jag åkte hem från Eskilstuna jättetidigt för att hinna.
Nu sitter jag här och gråter
Jag kommer nog aldrig att få träffa mina småpojkar igen
Inte nån av dem,
Förlåt. Menjag älskar dig Patrik
Ånger
Till Dig
Alla tankar kommer alltid,allihop på en gång. Jag försöker värja mig emot dem, men misslyckas totalt varje gång.
Nångång ibland, så känner jag mig stark. Sträcker på mig och känner " fan, jag kommer att klara det här!"
Sen räcker det med ett sms så sprattlar man som en skalbagge på rygg och kommer ingenstans. Nu är jag osäker på allt igen.
Inget känns bra. Inte den där förbannade resan ens. Hade ju hellre varit hemma. Men inte ensam. Om nån är avundsjuk så kommer jag vara utomlands utan en enda peng i fickan på två dagar. Så mycket inte råd hade jag med den resan,
Hahaha, sjukt jävla illa allting..
Nu kommer tårarna igen...
"You were my religion
I gave you my soul
But it was the light
You were my obsession
I gave you all control
I didn't know your heart was cold and made of stone"
I gave you my soul
But it was the light
You were my obsession
I gave you all control
I didn't know your heart was cold and made of stone"
Eskilstuna
Vill skriva
Jag älskar Dig
Men
Det spelar ingen roll
Ensamheten....
Den blir så påtaglig när man träffat andra människor på dagen.Man pratar, man finns liksom.Så kommer man hem till mörkret och tystnaden och helt plötsligt upphör man på nåt sätt att existera.
Tankarna börjar rusa och ångesten tar över allt. Gråten kommer och går, jag gör allt för att ens vilja andas. När ska det släppa?? Jag orkar fan inte mer.
Imorgon bitti är det AF som gäller. Vet inte vad som kommer att hända. Hoppas han är snäll mot mig... Måste skicka iväg några jobbansökningar oxå. Känner bara att det kanske är onödigt redan nu, då jag ändå åker iväg ett par veckor snart, och det är ju
ändå en massa stundande storhelger på väg... så många måsten, så lite lust till livet.
På måndag ska jag träffa min samtalskontakt på vc igen. Hon verkar bra. Får se vad det blir av det. Vad kan hon egentligen göra för mig? Jag vet att jag inte ska vara så skeptisk, men ändå?
Fan så munter läsning...
Saknar er så mycket. Jag hatar att jag inte ens får träffa er. Tillsammans. Allt är så jävla vrickat. Nu kommer gråten igen.
Är så jävla trött på att gråta. Kan inte ens gå in på affären utan att ögonen fylls av tårar när jag ser nåt, vadsomhelst, som vi brukade köpa. Känner att isoleringen här i skogen inte bara är bra. Jag borde bo närmare mer människor. Varken flickorna
(hundarna alltså) eller hästarna kan ju prata så mycket...
Nä. Får göra mig iordning för ännu en sömnlös natt. Jag ska ju ändå iväg tidigt imorgon bitti.
"When you're sad and no one knows it
I'll send you black roses
When your heart's dark and frozen
I'll send you black roses"
I'll send you black roses
When your heart's dark and frozen
I'll send you black roses"
Idag har varit en rätt okej dag.
Natten var åt helvete. En sån man vill slippa. Men som jag aldrig verkar komma undan.
And you and I will never die
Remember when you swore
We had it all
We'd never fall"
Samma skit, varje natt, varje dröm.
Jag har nån som hjälper mig att sortera tankarna nu. Skulle behöva henne dygnet runt dock
Jag kastar skit.
Jag får mer än behövligt tillbaka.
Just nu. Ångesten äter upp mig. På riktigt.
Jag har sagt till alla mina närmsta att finns det inget bättre för mig måste jag resa bort.
Kan inte sitta här själv i skogen hela jul och nyår.
Man tror att de närmsta ska svara
Fan, bra för dig!
Men verkligheten är inte så
Tjejerna anklagade mig för att vara självisk för att jag valde bort kanske två timmar av alla helger. P undrar vem jag ska åka med??
Hade hellre åkt med honom än ensam
Alla tankar bara fladdrar fritt.
Vågar man skriva dem öppet längre?
Utan att få skit?
Min inre oro äter upp mig oavsett.
Det är svårt att andas och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Allt är fokuserat på en sak.
Och det är inte mig. Inte jag.
"Remember when you swore
Your love is never endingAnd you and I will never die
Remember when you swore
We had it all
We'd never fall"
Ser inte ens vad jag skriver.
Halva min mobil är svart.
Jag har väntat på ett svar i två månader.
Resorna var fan billigare på sista minuten.
Grejen är ju exploderar inombords
Vi skulle ha gjort allt detta tillsammans
Jag är så jävla dålig. Men det visste jag.
Fan. Jag är egentligen inte såhär trasig. Jag
Vågar inte ens tänka så
Tiden rusar ifrån oss
Jag har inte orkat läsa
tillbaka så mycket.
Det gör för ont.
Som allting annat. Här och nu.
Kanske hittar jag åter lusten till ord, lusten till att leka med dem. Så att man kan relatera.
Just nu är jag dock trasigare än någonsin.
Gråter konstant, känns det som,
och har nyss förlorat mitt hela liv.
vet inte hur det ska beskrivas bättre,
men ni som sett en riktig skördetröska.
Ni förstår.
Mina två senaste år hamnade där nyss
