Hmmm

Varför blir folk så ofta anonyma i sina tillägg?
Jag vet att de faktiskt skriver sina namn,
ändå verkar det försvinna av nån konstig anledning...

Jag uppdaterar nu iaf...

Efter flera  timmars hårfärgning och betsning igår,
så gav jag upp vid halv ett.
Hade ju en tidig och viktig dag framför mig.

Var på sjukhuset redan kl 8, efter att ha avvikit från sls´reseplanerareoch kommit fram 20 min tidigare (utan taxi).
Träffade Karl Erik, och hade ett givande samtal med honom.
Han e ju då kirurg,kanske jag ska tillägga,
ifall nån trodde att jag (äntligen) hade börjat träffa en psykolog.
Han sa att , efter alla mått var tagna, och hela processen genomgången,
 han inte hade något som talade emot en operation.
Han frågade lite fint som jag ville fundera på allt ett tag....*s*

Han trodde väl inte heller riktigt på den frågan eftersom jag har satt mig in i hela skiten ordentligt.
Jag sa bara " Du sa att man ska hålla en pulverdryckdiet  i 2 veckor innan. Om jag börjar med pulvret idag,
så får du operera mig om 2 veckor typ..."
Han skrattade lite och sa att det nog kunde dröja några veckor till....typ till mars..
Vad ska jag säga,förutom "-okej", typ.
Jag hann dock bara innanför dörren hemma så ringde telefonen.
Det var nån syster från op-bokningen.
Karl Erik hade en ledig tid redan den 24 februari.......
Vad säger man? Typ..."Tack,gärna"??

Efter det kom jag på att Judas Priest lirar den 28e.....
Hoppas verkligen jag e pigg tills dess!!!
Såååååå.....
Fram till den 10e får jag passa på att frossa som aldrig förr,
och det tänker jag nog göra!
Sen e det ju kört!

Sen så kom äntligen papper och pengar idag,
så vi har hämtat hem gullet och lämnat mitt hatobjet i Huddinge.
Den låter dock lite skumt,
vilket den inte gjorde under provturen,
så vi får se om det blir till att åka och klaga.
Om Stefan börjar,
så fortsätter jag gärna när hans ord tar slut ;-)

Skum känsla....
Jag har aldrig godkänt en sån ofantlig summa pengar från mitt konto...
Tänk vad häftigt det måste vara att vara miljonär ;-D

Imorrn blir en toppendag!



Jag behövde en hundradels sekund
Nu när jag tagit beslutet är jag lugn..



Bra, Bättre, Bäst

Livet e bara för bra just nu!!!

Vad kan jag mer säga??

Uppdaterar senare,
när jag får...

Nu är vi med ny bil =)

Japp, idag har vi äntligen köpt en ny...nybegagnad...
Eller ja, den e kvar på firman,
de vill ju ha betalt för den oxå.
Har ni hört nåt så dumt??

Kosingen har inte kommit in än,
så vi pröjsade bara handpenning idag.
Men imorrn eller på fredag så blir det nog till att åka och hämta den =)

Hade mina ögon fästa vid en silverfärgar Merca,
och snålvattnet rann i mungiporna på mig,
men jag fick ge mig...
Så istället blev den en jättefin granitgrå S 60 -04
Fick iaf stora motorn *s*
Var skitskön att köra,
men å andra sidan,
Vad som helst är väl skönare att köra än mitt hatobjekt vi har idag!

Stefan,
 (han är så jävla kokko ibland så jag nästan dör)
Vet ni vad han gjorde??
Han lurade på de där stackars jävlarna vår skrotbil mot att 5000kr drogs av på nya bilen.
Fan, Jag höll på att dö när jag skulle hålla mig för skratt när vi satt där.
Fattar ni, 5000kr!!!
Den som bara väntade på att få åka till skroten senast den 1 mars....*asg*
Jag vetifan om jag ens vågar lämna över den till dom.
Får åka dit när det blivit mörkt,
för då ser man inte riktigt HUR ful den faktiskt är!!
 Fy fan i helvetti....

Annars har dagen varit som vanligt...mycket stress...
Jobbat, köpt bil, kört barn till scouterna, storhandlat, hämtat barn från scouterna...
På tal om storhandling och skrotbil...
Bror och Nenny följde med.
De storhandlade iaf, massor,
medans jag gjorde av med mycket pengar på lite varor,...
Men iaf, när vi kom ut till bilen så hade vi lite ont om tid eftersom Tovis skulle hämtas.
Jag trycker på knappen till bagageluckan men inget händer.

Då kom jag på en av de saker som gjort detta vinröda as till mitt hatobjekt.
Den går ju inte att öppna!!
Så allt fick packas in i bilen,snabbt som attan..
Kan säga att mycket närmare att känna mig som en zigenare än såhär,
det kommer jag aldrig att komma!
ALDRIG!!!

Näe, nu orkar jag inte mer.
Ska duscha, kela med katten och sen kanske sova ett par timmar.
Och tänka på konstiga saker kanske =)
Och se fram emot att helgen närmar sig med stormsteg!
Underbart!




Vid din sida
är jag säkerheten själv
Vid min sida
har du en outhärdlig kväll


Det gick ju skapligt det där...

Lönesamtalet gick väl sisådär.
Men jag hade ju inte ens fel där.
Frågan kom halvägs in i samtalet;
"Vad tycker du själv att du är värd?"
Vad svarar man egentligen på sånt? På riktigt?
Jag sa som jag tycker,
Att jag gör ett jävligt bra jobb, är envis,och ser till att jag ror allt som är möjligt iland.
För det gör jag.
Misslyckande har aldrig varit en stor favorit i mitt liv, varken privat eller yrkesmässigt.

Jag fick en schysst höjning,
mer än de flesta tydligen,
och det ar ju bara att tacka och ta emot =)
Däremot fick jag ju en och annan gliring om mitt humör,
hör och häpna!! ;-D

Inget direkt farligt dock,
bara att jag ska acceptera vissa lägen som de är.
Jag sa som det var,
att om lönekriterierna kretsar kring mitt sätt att engagera mig till 100%,
 så får de köpa läget eller göra sig av med mig.

Jag kan faktiskt inte stillatigande godta vissa förhållanden,
och det kommer jag aldrig att göra utan kamp, om det inte känns helt okej för mig.
Jag må vara tvungen att rätta mig efter beslut som tas,
men jag måste få göra min åsikt hörd innan beslutet är fattat.
Den rätten måste man ju ha??
Hur ska man annars kunna påverka någonting?

Men, som sagt, de kan ju inte hålla det helt emot mig ,
då hade jag ju inte fått den höjningen de gav mig..
Så de får nog lyssna på mina åsikter både en och annan gång till!
Jag är den jag är, och det kommer jag alltid att vara.
Garanterat.
Jag kommer inte att bli en tyst mus bara för att vara bekväm i någon annans ögon.
Ni som känner mig vet nog att det är en total omöjlighet ;-)

Är lika trött som en urvarvad Ferrarimotor som haft mig bakom ratten,
så så många ord mer än så här blir det inte ikväll.
Vem vet,
natten är lång, och om "jompa" har bestämt sig för att hålla nån annan sällskap inatt,
så kanske jag klottrar ner lite igen =)






Sömnen kommer som en vän tur, retur mot tystnaden
Sömnen kommer som en vän den dömer ingen
Glömmer ingen, öppnar bara famnen

Städartikel

Idag känner jag mig som en gammal disktrasa.
Eller njäe...
Idag känner jag mig som en välanvänd skurmopp,urvriden och tumlad ett gäng gånger.
(Ajax Fete de Fleur luktar mycket bättre än sur mjölk)

Eftersom jag jobbar kväll ikväll,
så passade jag på att ta ett piller innan jag la mig igår.
Det fick mig inte att sova så himla mycket bättre och resulterar i att jag då har en känsla
av att jag festade igår, hårt och mycket. Jag borde ha haft kul iaf!
Kroppen värker, huvudet dunkar, magen skriker...
Ett typiskt tecken för en riktigt trevlig kväll!

Eftersom natten försvann i ett töcken av dåsighet så har inte ens hjärnan hunnit med.
Så mina tankar har inte vandrat fritt.
Fast jag lever med en karl som älskar att berätta om sånt där "onödigt vetande",
så jag skulle säkert kunna rabbla nåt sånt i brist på annat, men jag ska bespara er det.

Satt framför datorn hela kvällen igår.
Ögonen började nästan byta form och gå mot det med kantiga innan jag lyckade slita mig.
Förutom att jag satt och var sådär trevlig som bara jag kan vara, på FB,
så tjattrade jag en hel del på MSN oxå. Sånt är alltid kul.

Dessutom så glodde jag på bilar. Känns som om det lutar åt att bli en Volvo.
Jag som alltid har velat ha en förut,
känner mig lite småsnål och tveksam nu när tillfället finns.
Vadå, jag vill ju ha en lite häftigare bil liksom...
Nu börjar man ju bli så gammal att en Volvo känns som en riktig jävla
Svensson+pensionärbil.....undrar just om det finns pensionärslån??
Men den är ju säker och det är bra eftersom Stefan ju oxå kommer att köra den ;-D

Idag är det lönesamtal på jobbet oxå.....suck....
Alltid en jobbig grej tycker jag.
Först infaller ju medarbetarsamtalet (i höstas)
och då ska man ju skryta så mycket som det bara går om sig själv och sitt goda arbete.
Jag kan käfta, jag kan vara sur och otrevlig, bita ifrån, gnälla, you name it,
men vara positiv?? Njee...i synnerhet om mig själv, där går faktiskt gränsen!
Och idag är det nåt liknande...
"-Hur mycket tycker du att du är värd?"
"-Jag är ovärdelig, som det där gamla ägget som ligget nånstans i en glasbur,
men jag inser att med den taskiga budgeten inom kommunen, så får jag nöja mig med det ni har råd att lägga"
Typ.
Alla försök räknas, är det inte så?


Kanske uppdaterar senare,
Jobbar ju 11-21 idag, så jag har ju all tid i världen....




Tid... du är dig inte lik
Min knutna hand i fickan
Sömn...
 jag kräver ingen sömn
Jag vrider mig på nålar



Irriterande och lite till...

Ja, milt sagt är det irriterande att inte få sova en endaste god natt.
Hjärnan arbetar för högtryck precis hela tiden och nya funderingar dyker upp om vartannat.
Och när man inte längre orkar fundera över allt runtomkring,
ja då kan man ju som jag börja ifrågasätta hela sin existens.

För vad hade hänt om jag inte vunnit min absolut första tävling i livet?
Om jag inte hunnit fram först?
Då hade jag inte funnits här. Har jag gjort nån skillnad?
Jag hade inte kunnat reta gallfeber på alla,
 likt en inande mygga i mörkret när man ska sova,
eller som en svidande finne mitt i troskanten som gör sig påmind varje gång man råkar röra på sig.
Vem hade funnits i mitt ställe??
Eller tänk om jag hade blivit kille.
Snabb har jag alltid varit,
så hade jag  förmodligen lidit av för tidig utlösning hela livet...hehehe

Tjaa...såna här tankar kan man ju oxå ha.
Vad för saker tänker ni på?
Är dödstrött och ser allt utom framåt på en lång arbetsdag.
Nu har man ju inget val,
bara att släpa sig dit och göra det bästa av det.
Blir nog jättebra...

Stefan,
FOR YOUR EYES ONLY, 
(Ni andra kan blunda nu,eller byta sida)

Om du mot förmodan skulle råka läsa det här...
Detta är inte heller något avskedsbrev.
Prova att läsa det med lite humor....
Puss pårej  <3

Ni andra stackars nyfikna satar,
Ha en riktigt bra dag! ;-)



Jag ska göra nånting
Jag ska slå er med häpnad
Gå över en gräns
Jag ska bryta mig ut
Jag älskar dig så
som att vara beväpnad
Och under belägring kan jag skjuta dig ut


Jobbar...

Sitter här på jobbet och har allmänt tråkigt.
För en gångs skull så är det väldigt lugnt.
Jag borde väl vara nöjd med det, men vad fan,
tiden står ju still när inget händer...
Det blir väl som vanligt,
jag får städa häcken av mig så att tiden går...

Har väl inte så mycket att förtälja egentligen,
vill mest fördriva lite tid.
Fast inte ens det funkar.
Sitter mest och glor på skärmen framför mig.
Vill hem nu.




Det är så det ska vara
Det är så vi vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt och underbar lag
Perfekt och oförstörbar
Som jag.....

Seg Lördag

Blev ganska segt igår, och rättså mycket att dricka = mindre aktiv idag
Mattis lägenhet var kanonfin!
Till Stefans stora fasa har ju det fått igång "göra om hemma känslan" inom mig ;-)
Det enda som saknas är lite tid och material.
Men jag är övertygad om att Stefan alldeles säkert måste åka på kurs i några dagar snart,
(för nu är det ett tag sen).
Och då har jag ju som alltid fria händer....
(Vadå,åker han bort får han väl skylla sig själv, eller?? )

Vi skulle ju egentligen ha åkt runt och kollat in lite fina bilar idag,
men det kändes inte som läge att sätta sig bakom ratten, så det får vänta ett par dagar.
Jobbar ju kväll imorrn, så vi hinner ju inte glo nåt då.
Men men, ingen ide´att förhasta sig ändå...

Bror och Nenny kom förbi en sväng ikväll.
Alltid trevligt med besök!
Lite skitsnack, kaffe och nån bira...
Vad mer kan man begära? =)

Nu känns det som det är dax för en dejt med duschen och sen knopplådan.
Är hur slut som helst!

Hade fått en kommentar i mitt förra inlägg,
ett trevligt men anonymt.
Vill bara säga att det är skönt att känna sig uppskattad,
och att jag brukar försöka ställa upp i den mån jag kan =)
Tack iaf!

Näe, nu orkar jag inte skriva mer.
Hörs imorrn!





    Älskling, jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
En ny start, jag tänker nya tankar
men allt det där du föll för
finns fortfarande kvar
Allting har förändrats
men jag känner likadant

En riktigt skitbra dag...

Jag tror fortfarande att hela den här dagen är en dröm.
En underbar , fin och jättebra dag.
Väntar bara på att spöket ska komma och skrämma mig så att jag vaknar...

Dagen började med en förbannad huvudvärk, som typ jämt.
Väntade på att barnen skulle komma iväg till skolan så jag skulle kunna ta en kopp kaffe i lugn och ro.
Satte mig vid datorn och glodde runt lite,oxå det som vanligt, om jag e ledig vill säga.
Pratade lite med olika människor.

Lider med min kusin som har en djävulsk smärta!
Önskar att jag kunde ta bort åtminståne lite av den!!

Ringde Nordea och pratade med en väldigt trevlig man.
Nu blir vi snart med ny bil =D Helt sagolikt skönt!!!
Jag ska aldrig byta bank! Inte ens ha en på sidan om ;-)

Precis när man har börjat lyckas smälta det och slappna av istället för att irra omkring som en galen höna,
då ringer telefonen.
Det är en sköterska från sjukhuset.
Kirurgen jag pratade med förra veckan hade bokat en tid till mig,
redan nästa vecka, ifall jag kunde/ville komma!
Det är ungefär här jag börjar nypa mig i armen och undra vad som är fel.
Något måste ju vara på tok liksom.
Hallå...vakna!
Det kan inte bara flyta på såhär???!!!
Kommer att ha feta blåmärken imorgon kan jag säga...

Jag är såååå jävla glad!
Och jag skiter faktiskt fullständigt i om det sticker nån annan i ögonen!
Jag är bara såååååå jävla glad!

Det är klart,
det hade varit väldigt kul att få dela glädjen med några av sina närmsta,
men vad fan,
man kan ju inte få allt.
Jag har några få nära vänner, och de fyller ut tomrummet med råge.
Tack för att ni finns!
Ni vet vilka ni är! Ni är guld värda och lite till <3 <3 <3

Inflyttningsfest står på schemat ikväll.
Egentligen finns väl inte lusten där, har ont och är trött,
men vad sjutton,
Jag kan ju inte fira det här ensam hemma katten!

På återseende!

  


  Ni kan skratta om Ni vill
Håna oss
Vi rör oss
Ni står still...

En riktig skitdag...

Gick hem tidigare från jobbet idag.
Stupade av en satans jävla huvudvärk.
Världen försvann i ett dån i några timmar.

Vaknade av ett sms från min kusin.
Ringde upp henne och hon lät ganska pigg, trots en jäkla värk.
Vi var allmänt glada över att det äntligen var klart.
Trodde vi iaf.
Lite problem på vägen,
som jag inte går in på här,
satte stopp för planerna.
Men jag hoppas att det snart ordnar sig!!

Under kvällen har jag försökt fixa med min skittelefon som Stefan ska lämna in imorrn.
Men det har bara strulat.....såklart...
Ska få låna en telefon under tiden min är på lagning,Tack för det bror och Nenny <3

Nu ska jag ta en dusch och dö i sängen tänkte jag.
Vakna upp och må bra imorgon är tanken.
Får väl se hur det går med de planerna....

Du finns i mina tankar Paula! <3





    På vägarna i natt
kan jag hålla mig för skratt
Mitt leende som sköld
mot tårarna som föll

Till Paula

Ikväll går mina tankar till min kusin.
Imorgon bitti opereras hon och sen börjar hennes nya liv.

Det är dagen hon börjar förvandlas till en spinkig jävla tråkmåns....
                OBS!!!
(Läs detta med MYCKET ironi)



Är jätteglad för hennes skull!
Jag hoppas att allt går snabbt och smidigt och att hon inte kommer att ha alltför ont!
Och har hon det så hoppas jag att hon skonar mig från sanningen ;-)
Vi ska ju på kryssning om några dagar,
så jag hoppas verkligen att hon har piggnat på sig tills dess =)

Har inte så mycket mer att tillägga.
Många tankar som far i skallen,
men det är inget jag orkar delge er här och nu.
Nån annan gång kanske...

LYCKA TILL IMORGON PAULA!!!
Du är värd det här och ännu mer!
Puss och kram





I min värld har ingen tråkigt
entertainment är mitt andra namn
Min värld är en bortskämd, gnällig värld
Kverulanternas kung är jag
Och hur som helst och när som helst
och var som helst kan allt ta slut
så stanna klockan ta en timeout
spara spelet jag har bara ett halvt liv kvar nu



Jag vill ha en Fralla!

En lång dag på jobbet är äntligen över.
Idag har jag gjort en hel del framsteg känns det som iaf och det värmer gott i hjärtat =)
Även om det oftast är  som små myrsteg, så är dessa små steg värt flera meter räknat!
Har en himla massa mil kvar att ta i myrkliv när det gäller andra saker,
men idag fick jag lite exta boost i ambitionen att kunna göra lite skillnad.

Annars känns det som livet har stannat upp en del.
Det är tyst omkring mig och jag vet inte riktigt vad som händer med nåt.
Jag hoppas att det blir förändring även där dock.

Vi ska tydligen på inflyttningsfest på fredag. Stefan är alltid så informativ...,
jag får vara glad att jag hörde om det i relativt god tid, han hade lika gärna kunnat komma
med den informationen på torsdagskvällen...
Kan inte känna att blodet rusar runt i kroppen av glädje och lust,
men det kanske hinner ändras...

Imorgon står arbete 8-16 på schemat sen inköp av ny dammsugare eftersom den andra
bara gav upp. Tröttnade väl kanske på vårt familjeliv?
Jag skulle iaf göra det om jag var en dammsugare här!

Har väl ingenting mer intressant att komma med.
Är väl för trött för att ens fundera på nåt.
Förutom att jag vill ha en liten "Fralla".
Synd att det behövs en sisådär 13-17 tusen för att införskaffa en bara...
Fast barnen har ju lovat att hjälpa till att spara med mig.
Och med deras saftiga månadspeng på 150kr (minus lite godis och sånt)
så lär vi ju ha skrapat ihop till en lagom tills jag blir pensionär...jippiii






Som om orden
inte betyder nåt alls
Som om tungan bara var nåt
Som fastnat i din hals
Om du bara visste
hur jag hatar detta tysta
Ingenting som omger mig
Noll personer utan färg
Snälla gör vad som helst
Du har väl nånting att säga


Ännu en natt..

..utan att kunna skryta om mycket sömn, sååå totalt värdelöst!
Men kroppen börjar väl vänja sig vid det här lagen,
är inte alls sådär grisigt trött som jag har varit tidigare.
Däremot är huvudvärken tillbaka, men det ska väl alltid vara nåt skit antar jag...

Ska på massage kl 10 , ska bli skönt som attan!
Hon tar förvisso inte i så hårt (tyvärr) men hon mjukar upp ryggen på ett ganska skönt sätt.
Den värsta värken lägger sig i några timmar iaf =)
Synd bara att man sedan ska jobba 11-21...

Har väl inte så mycket mer att tillägga just nu,
men blir det en lugn kväll på jobbet så kanske man kan sätta sig och klottra lite till....




En motorväg, skär genom centrum
över torgen och betongen
i en plötslig hagelstorm
Man glömmer att nätterna är korta
och sömnen den bedrar mig
med min hjärtesorg


 


Bara surr...

Är egentligen alldeles för trött för att skriva,
men nån rad kan man väl alltid klara av =)
Sitter i sängen med laptopen.
Stefan tycker väl att jag är allmänt störd och katten ser fruktansvärt förnärmad ut.
Först satt han och glodde surt på mig nerifrån golvet.,
men nu klampar han omkring här och visar menande att nåt är ivägen mellan honom och mig...

Till och med datorn strejkar nu,
Gick nyss in i viloläge???

Dax att lägga sig med andra ord...

Hade väl ändå inget vettigt att komma med...typ




      
Allt jag ville säga
glömde jag i kväll
Allt jag ville vara behöll jag
alltid för mig själv...



Mitt Liv, Mitt Beslut

Jag känner mig tom, trött, ledsen, slut, utlämnad, sviken, besviken...

Egentligen har jag ingen anledning att försvara mig, eller förklara mig, men jag gör ett försök.

Jag har ju faktiskt inte nämnt vad som väntar mig framöver,inte här i bloggen iaf.
Tyckte att jag kunde behålla det för mig själv, och prata med dem runtomkring mig.
Om Stefan läser det här kommer han att skaka på huvudet och tycka att jag är helt dum i huvudet som lämnar ut mig såhär i en blogg som alla kan läsa.
Å andra sidan så har jag ju inte lika många besökare som blondinbella,så jag förblir nog rätt anonym ändå...

Som alla har kunnat läsa bland mina kommentarer så är jag ju en fet besserwisser.
Med en förbannat jobbig ryggvärk allt som oftast.
Jag har knaprat piller mot den, gått på sjukgymnastik, tränat,gått ner i vikt i omgångar, 17 kg som mest, och alltid gått upp alla kilona igen, trots fortsatt träning.
När jag återigen sökte läkare för värken igen, i augusti, så frågade HAN mig om jag någonsin funderat på kirurgi mot övervikten,eftersom en viktnedgång kan förenkla träning mm så att ryggen kan bli bättre.
Jag sa att klart man har funderat, det har väl alla som är överviktiga, men jag trodde inte att jag kanske kvalificerade mig inom viktgruppen, (även om man själv alltid anser att man är störst i världen). Jag fick väga mig och enligt BMI,som är det dom går efter, så var jag iaf tillräckligt fet. Det resulterade i att han skickade iväg en remiss till överviktsenheten på HS.

Därifrån hörde jag inget på ett par månader, förrän jag ringde och började fråga om det hände nåt alls.
Då fick jag en kallelse till en föreläsning om kirurgi och alternativa behandlingsmetoder.
Kan säga att den var ganska innehållsrik i sig, och att jag då faktiskt bestämde mig för att kirurgi var mitt alternativ.
Efter det har det varit ganska tyst från sjukhuset. Ringde och kollade igen förra veckan och fick reda på att de hade skickat vidare mina papper till ett annat sjukhus med mindre kötid. Samma dag blev jag uppringd av en kirurg från det sjukhuset. Vi pratade lite och kom fram till att han ska skicka en kallelse så att jag får komma dit på besök inför operationen. För mig känns det här naturligtvis jävligt skönt, och jag trodde att andra kunde glädjas med mig, i synnerhet mina närmsta. Där hade jag tydligen fel.

Jag vet inte vad felet är bara. Är det verkligen så fel att tänka på sig själv? Att göra nåt man mår bra av? Att kanske få slippa ifrån värken? Att kanske få må bra i mitt förhållande?
För mitt privatliv har varit skit ett bra tag, mycket för att jag inte trivs med mig själv.
Är det fel så att göra nåt åt det då? Jag gör det ju för mig, inte för nån annan.
Jag vet inte om jag ska strunta i operationen för att glädja andra?
Jag kan ju gå ner i vikt ändå, eller?
Det finns 2 andra sätt som jag inte har provat än, jag kanske ska göra det först??
Det första är att börja spy upp allt jag äter. Just den känns sisådär eftersom jag verkligen hatar att spy.
Det andra sättet är att göra som vissa andra, typ börja supa som ett svin och käka nån köttbulle i veckan.
Det skulle jag nästan klara tror jag, öl är gott och köttbullar brukar kunna slinka ner.
Problemet då blir ju bara att det är svårt att klara ett heltidsjobb samtidigt.
Med alla jävla alkolås på våra arbetsbilar, så skulle det ju komma fram rättså fort.
Arbetslös alkis, men smal.....nja....tror inte att min rygg skulle tycka att det var en bättre lösning....sorry....

Så jag kommer att genomföra operationen, oavsett om andra missunnar mig den.
De får väl hoppas på att jag dör på operationsbordet så slipper de reta sig på mig sen...



 

Du skulle vilja glida som jag
Tänk att få vara så hal
Tänk att få gå så rakt
Tänk att få vara så sval...
Du skulle vilja glida som jag...

Trevlig läsning

Jaa....det är alltid kul att logga in och läsa en massa skit.
Jag vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna det bara?
Jag vet inte hur mycket jag nämde min "fettokropp" över huvudtaget i förra blogginlägget.
Tyckte jag klagade mer om att inte få sova??
Men jag kan ju ha fel förstås.

Att någon är jävligt missunsam mot andra framgår ju dock glasklart.
Är man missnöjd själv, då kanske man kan göra något åt det,
istället för att ge sig på andra?

Om jag har problem som jag blir erbjuden att få hjälp med,
Ska jag då säga nej?
Bara för ett jag är en fet besserwisser som bara tar upp onödigt jävla stor plats?

Just nu känner jag mig bara trött och ledsen.
Oavsett vilken hudkostym jag har.
Jag hoppas att jag får känna så utan att det sticker i någons ögon....

Jag ger upp!

Nu har jag fått nog!
Jag vill inte bo här längre!
Om min otympliga kropp som jag ändå aldrig bett om ska envisas med att mucka med mig
och aldrig låta mig få sova, ja , då säger jag fanimej hellre upp kontraktet!

Jag har bestämt mig för att bli den där elaka lilla gubben som sitter på någons axel,
med en högaffel i handen och uppmanar till all världens dumheter istället!!
Jag har en medfödd talang till det så det ska väl inte vara nåt större problem.


Känns riktigt kul att jag ska jobba sen oxå...
Jag kommer att vara så där grymt trevlig som bara jag kan vara.
Minst 1 boende kommer att uttala meningen,
"Ja,jag ska iaf prata med M om den där människan,hon borde inte jobba här"
Och då behöver jag knappt ens vara otrevlig, bara inte orka lyssna på deras evinnerliga kackel.
Får försöka bita ihop dock, jobbar ju bara 6 timmar...

Det är helt sjukt hur en kropp fungerar egentligen.
Just nu är jag så trött så att jag inte vet vart jag ska ta vägen,
och ändå kan jag inte sova denna okristligt tidiga timma.
För snart 3 år sedan,( i april), då gick jag upp halv 5 varje morgon
i flera månaders tid, utan några som helst problem.
Varför??
Jo, för då hade jag ju börjat ett nytt jobb, (samma som jag har nu),
och då var jag ju "tvungen" att gå upp i tid för att hinna göra mig iordning till kl 8.00..
Haha, fy faan vad puckad man är!!
Nu är jag glad om jag har släpat mig upp innan 7...

Kaffefiltrena är slut oxå. Får köra med ett sånt där jävla evighetsfilter.
Smakar ju peck och lite till!
Men det är trots allt ett filter,
och vad gör man inte för kaffetarmen?

Fan....finns det inget mer att klaga på när jag ändå håller på?
Känner hur jag blir varm av lycka i hela kroppen!

Jag tror att jag kommer att göra succe´på min framtida axel...

Jag hungrar...

....efter sömn!

Jag vill sova!
Men huvudet vägrar.
Varenda nerv är på helspänn.
Vad fan gör man då??

Har fått mellan 1 och 2.5 timmars sömn/natt nu under en veckas tid.
Alldeles på tok för lite.
Åtminstone som livet och jobbet ser ut just nu.
Känns som om jag går på knäna snart.
Testade en Imovane+½ propavan igår kväll.
Tvärslocknade 22.30 och tvärvaknade kl 01.42.
Roade mig med att snurra runt i sängen fram till halv 7.
Sen somnade jag såklart. 15 minuter innan det var dags att kliva upp.
Roligt värre, verkligen!!

Får testa en Imovane+1 propavan ikväll. Kanske får sova några timmar extra då?
Problemet med Propavan är bara att man får en sån jävla "hangover-effekt" hela dagen efter.
Och jag jobbar kväll imorrn...blir ju sisådär lattjo...

Jag känner att ett par bira inte skulle sitta helt fel heller!
Dock inte ikväll då...
Men det får väl vänta tills den 20e,
om jag inte försöker kränga bort kroppen på Tradera eller nåt...

Fy faaan ett sånt underbart liv!
Tack Gud,
Jag tror på dig!





".....Som ett tårögt barn,
Har du gjort mig svag,
Det enda som gjorde mig till jag....."

Dom Andra

Och vi kommer inte längre
Vi är tillbaks på noll
Men ingen kommer sörja
Vi har spelat ut vår roll
Vi glömmer hela skiten
Det betyder ingenting
Vi skulle kommit längre
Men räckte inte till
Vi blev som dom andra
Vi blev som dom andra
Vi blev som dom andra

Ny Design

Tusen Tack Sanna!! Massvis med kramar

År 2009

Slutet fanns närmare än jag kunnat drömma om...

RSS 2.0